First hearing.....yes yes yes!!!

First hearing.....

För ett tag sedan så berättade vi att vårt första domstolsbesök inte skulle vara förrän den 20 sept.
Då var det ganska tungt för det skulle innebära att vår riktiga process skulle starta när vi hade varit här i nästan sex månader.
Vi skulle nog inte komma hem förrän i början av nästa år, så vi var lite deppiga.....

I förra veckan så var vi och hälsade på en norsk familj.
De hade lite bilder på Theo från barnhemmet som vi skulle få.
Kul att få se hur de bodde och väldigt snällt av dem att vilja dela med sig av bilder på vår lille kille.
Deras lille kille kom nämligen från samma barnhem.

När vi satt och pratade så berättade de om något som heter "Certificate of Urgency".
Det visade sig att detta var något som man kunde ansöka om för att skynda på processen lite.
Dagen efter så ringde även N och berättade att de också hade testat detta och att det hade gått bra för dem.
Vi ringde vår advokat och hörde med henne och hon sa att vi måste ha ett brev från mitt jobb som sa att de ville ha hem mig så fort det gick.
Efter några mail fram och tillbaka så löstes detta.
Tack Fredrik!
Vi skrev på lite papper hos advokaten och betalade 50 000 kes (4000:-) och började hoppas.
Det finns nämligen ingen garanti att det skall gå fortare bara för att man betalar........

Milimani Law Courts

Det gick precis som vi hoppades, så idag har vi varit på vår första hearing.
Allt gick snabbt och smidigt och Theo var mycket duktig.

Lite mer uppklädda än en vanlig onsdag begav vi oss till domstolen.

 

Vi hade hört att detta kan ta många timmar så vi hade laddat upp med både mat och nya leksaker till Theo att plocka fram om han blev för rastlös.
Nu gick det på 1,5 timme totalt så det mesta fick ligga kvar i väskorna.
Det känns fantastisk bra att vi kunde komma i gång med processen redan nu.
Vi vet inte alls hur lång tid det är kvar, men nu vågar vi iallafall hoppas på att få komma hem till jul :-)
Vad vi har förstått så är det ingen svensk familj som har fått reda på att denna möjligheten finns.
Detta trots att vi och säkert många andra familjer har frågat både vår advokat och adoptionsorganisationerna om det inte finns något som vi kan göra för att skynda på processen.
Det känns mycket konstigt att alla inte blir informerade om denna möjlighet.
(Vill någon ha mer info om detta så hör av er till oss, familjen@fredriksson.info)

Blankets & Wine....

Vi har även hunnit med att åka till något som heter Blankets & Wine tillsammans med en annan svensk familj som är här för andra gången.
Detta är en avslappnad "festival" med bra musik där man tar med sig vad man vill ha och sätter sig och lyssnar på sin filt.
Självklart finns allt att köpa här om man inte tar med sig dryck och mat hemifrån.
Detta kommer vi göra om! Tack M och M för att ni tog oss med hit:)

 

En bok....

 

En annan sak som gjorde oss mycket glada är att vi fick denna bok av en norsk tjej som har haft sin praktik på Theo´s barnhem.
Hon jobbade där fem dagar i veckan under 6 månader.

Vi träffade henne på barnhemmet innan Theo flyttade hem till oss.
Redan då kände vi att hon hade ett speciellt öga för Theo.
Att de gillade varandra kunde man inte undgå att se.
Desto roligare nu att hon gav oss en bok att ge Theo när han blir lite äldre.

När vi idag satt och läste i boken så gick det inte att hålla tillbaka tårarna.

I boken har hon skrivit både om sig själv och hur Theo var och vad de gjorde innan vi fick vår lille kille.

Kul att läsa om vilka kompisar han hade och hur Theo brukade charma de som jobbade där.
Vi kände igen mycket av det hon skrev om honom.

Tack M, jag tror att denna boken kommer vara en av Theos käraste ägodelar när han växer upp!